090712
Klockan är tio på kvällen och jag borde infinna mej i vågrätt läge i sängen och sova. Ska upp sex imorron och åka i jobb. Men jag har vakat i över en vecka nu, och jag kan inte svänga dygnet! Var ledig förra natten åxå, då for jag till jobbet och drack en tekopp fyra på morgonen i brist på annat. Får be till gudarna att jag vaknar imorron.
Annars så? Dålit väder, regn, åska, dålig luft etc. Varken jag eller hunden har lust att vara utomhus nu. Var på en liten promenad ikväll när det höll upp, men istället var myggorna som galna. Så jag gav upp och gick in tibax. Borde göra nå annat nyttit iställe, kanske jag ska ta och städa lite innan sovdax?
Var in till Lärknäs idag och hälsade på farfar. Han ligger fortfarande och kämpar. Har vari dålig i två veckor nu, kämpat längre än vad vi kunnat tro. Eller ja, han har kämpat hela livet, min farfar. Han har krigat för vår skull, han har skött gården, jobbat ihop pengar till familjen och skött oss när vi var små. När vi växte upp och blev större åxå för den delen.
Det minsta man kan göra för honom nu, är att sitta brevid honom så han känner sig trygg. Han höll min hand när jag var barn och otrygg, så nu håller jag hans hand när han är gammal och otrygg.
Jag har fått berätta jättemycket åt honom dehär två senaste veckorna, som man borde sagt tidigare. Men jag lever i min drömvärld där ingen dör, alla kommer att finnas tills jag själv dör. Men nu har jag fått mitt hjärta lättat åt farfar, berättat hur mycket han hjälpt och stöttat oss, hur mycket vi älskar honom och hur mycket han betyder för oss.
Jag är så stolt över han, min kämpe <3
